Princip 9: Lappa, laga, gör om

Det är är lite knepigt. Lappa och laga låter så enkelt på pappret, men hur mycket går det egentligen att göra? Hur mycket kan man lappa och laga innan man känner sig som en ihoplappad trashank?

Nej, det här inlägget handlar inte om min rumpa. Det här är ett par lagade byxor.

Det beror förstås på vad man själv har för gränser. Laga hål på tårna på stumporna gör jag, förutsatt att strumporna inte är slitna. Jeans och byxor lagar jag om det går att laga på ett snyggt eller lite roligt sätt. (Jag är inte så förtjust i trasiga jeans.) Det handlar mycket om ifall kläderna passar för att lagas tycker jag. Trikå är inte så tacksamt tyvärr. Trikå är därmed påväg ut ur min garderob. In med skjortor och blusar!

Det mesta tycker jag är svårt att motivera lagning av när det blivit slitet. Men jag har en plan! Gamla kläder blir i vissa fall till trasor, eller i annat fall hamnar de i mina lump-påsar. Ja, jag har börjat samla på lump, gamla tygrester. Det blir mycket tygspill när jag syr och det kändes inte  riktigt bra att slänga allt direkt i soporna.

Nu låter jag som en hoarder av något slag, men min plan sträcker sig längre än att bara samla. Jag tänker börja sy mjukdjur och prydnadskuddar. Till fyllnadsmaterialet kommer just lumpen till användning! Istället för att belasta miljön med ytterligare ny bomull/kemikaliefylld vadd ska kuddarna och djuren fyllas med tygrester.

Jag funderar på att köra alla tygresterna i tvättmaskinen ett par gånger. Särskilt om gosedjuret hamnar hos ett barn känns det vettigt att försöka få ut så mycket kemikalier som möjligt ur materialet.

Så, vi får se, någon gång framöver lär dessa stoppade produkter dyka upp här på bloggen ^__^

Lycka! Jag hittade noppborttagaren!

Har en kofta från Gina Tricot som blivit mer än lovligt noppig. Det är överhuvudtaget väldigt dålig kvalitet på den, alla knappar utom en har ramlat av t.ex. Noppig blev den efter första tvätten.

Men, jag är förtjust i färgen och modellen, så jag vill gärna ha kvar den. Efter en omgång med noppborttagare blev den nästan som ny. Wohoo! :D

Till vänster med noppor, rakt ovanför manicken utan noppor!

 

Värdinnans ABC

Värdinnans ABC

Jag ärvde en lustig bok efter farmor. Misstänker att hon fick den efter sin mamma. Det är en tjusig liten sak med tygpärm och nedsänkt guldtryck på framsidan.

Boken innehåller beskrivningar av i stort sett allt en fru i ett litet finare hem kan ha behövt veta år 1930, när boken gavs ut. Jag älskar den här typen av gamla böcker! Inte för att jag direkt planerar att följa råden i dem, men de är som små tidskapslar. Vissa stycken känns förskräckligt omorderna, medan andra skulle kunna vara skrivna idag. Andra ger ett intressant perspektiv att titta på vårt samhälle idag, utifrån en annan tid.

Särskilt roligt är det att boken är fylld med svartvita foton. Exempel på bordsdukningar, inredning och hemmiljöer. Det handlar mycket om etikett. Jag gillar avsnittet om tack och korrenspondenskort. De poängterar att svara snabbt på inbjudingar och tacka för besök. Det är ju faktiskt trevligt. :) Och något jag gärna hade varit bättre på. Men tänk, vem blir inte glad av ett trevligt litet sms efter en kul fest, eller att få svar och veta vilka som kommer lite tidigare än två timmar innan.

En stilig herre

Halva boken handlar om titlar och hur man skulle hälsa på olika människor. Disponent si, doktor så. Inte nog med att minnas vad alla heter, man skulle tydligen minnas vad de jobbade med också! (Eller vad mannen jobbade med om det var en kvinna…) Vem som var mest förnäm var visst bra att hålla reda på också. Hu… Tack snälla för Du-reformen.

Ett annat intressant kapitel är det om hur herrarna ska klä sig. Där får man lära sig att det är den franska revolutionens fel att herrkläder är så enkelspåriga. I och med revolutionen blev det fult att ha mycket detaljer och färger i klädseln, eftersom det kopplades samman med halshuggne Ludvig XIV. Den nya ”jämlikheten” krävde en mer likartad klädsel.