Princip 6: Att inte slänga kläder för snabbt i tvätten

Det här är den enda bilden jag har som har att göra med tvätt...

Just nu står det två Ikeakassar och en en stor hög med tvätt i vår hall. Jag har redan tvättat åtta-isch stora högar i helgen. Denna tvätt! (Ja det är jag som har hand om tvätten i den här ”familjen”.) Hur kan det bli så mycket tvätt hela tiden? Var kommer allt ifrån?

Med tanke på att jag inte brukar ta och tvätta förrän tvättskåpet i badrummet bångnar och alla underkläder är slut i min låda (Bara i min, Gottes underklädesförråd verkar vara en bottenlös brunn…) så kanske det inte är så konstigt att det blir mycket tvätt på en gång. Men ändå?

Seriöst, ibland kan bli rätt irriterad både på mig själv och omgivningen. Det sitter nånstans i ryggmärgen att en tröja automatiskt blir ”äcklig” om man har den i mer än två dagar. Underkläder känns förstås fräschast att byta varje dag, men kläder?

Ibland önskar jag att jag hade ett jobb där man kunde gå runt och vara lite småskitig faktiskt. Inte lukta illa eller så, men ja. Tycker det ofta blir så att kläder hamnar i tvätten helt i ”onödan”. Man har en tröja i en dag, får en liten fläck på den. Nähäpp den kan jag inte gå ut med. Så hamnar den i på en stol i sovrummet för att degraderas till ”hemmakläder”. Saken är bara den att jag inte hinner använda alla dessa hemmakläder innan de hinner bli sunkiga av att bara ligga där.

Och med alla dessa hemmakläder blir de ”fina” kläderna liggande och blir sunkiga de också. Hmm.

Men, jag försöker i alla fall. När jag blir lite modigare kanske jag börjar bära smutsiga kläder i ren protest mot miljöförstöring, konsumtion och slöseri! BEWARE!

Syglädje… eller jobb?

Ibland saknar jag verkligen att sy utan att ha en priskalkyl och tidsschema i bakgrunden. Sy något som får ta hur lång tid som helst, bara för att det är roligt. Visst, det är roligt att sy på beställning och till försäljning också (annars skulle jag inte fortsätta!) men det kan bli lite väl mycket fokus på ekonomin ibland.

Det kan till och med vara så vid vissa tillfällen att jag behöver pyssla med något annat projekt en stund, för att få energi till jobbet. Att bara slöa hjälper inte ett dugg. Att sy en duk eller måla om någonting kan däremot göra susen.

I somras när jag sydde kläder till medeltidsveckan kände jag verkligen syglädje. Trots att jag sydde nästan allt för hand. Eller kanske just tack vare det.

Jag älskar att sy för hand! Det blir vackrare, tyget faller snyggare och plagget håller ofta bättre. Det tar faktiskt inte så lång tid som man kan tro heller, men visst går det snabbare på maskin. Timlönen per plagg räcker inte riktigt till för att det ska gå ihop rent kommersiellt att sy för hand. (Den som vill köpa en klänning för ca 30 000 får gärna höra av sig! ^__~)

 

Princip 2: Bättre med något som kostar mer och håller i längden

Särskilt när det gäller kläder och skor har jag börjat irritera mig på det här. Billiga saker som ser OK ut och sedan inte håller. Aaah! D:

På kapselhotell i Tokyo

Särskilt när det gäller skor är jag helt hopplös. Skorna måste vara i skinn. (Bra skinn ska det vara också, inget klippt från den sämsta biten!) Fuskskinn kan förstås hålla det med, men när ytan får en repa eller börjar bli slitet är det ju tack och hej. Förutom skinnet ska sömmarna inte vara slarvigt sydda, klacken ska sitta ordentligt. Helst ska det vara en lackad massiv klack om det är en träcklack… Förutom de här små enkla kraven ska skorna vara snygga, finnas i min storlek och sitta bra. Sen ska jag ha råd med dem också!

Så, kort och gott har jag lite svårt att hitta skor.

Från skor till säng. När jag flyttade hemifrån inköptes en säng från Ikea. Ett år senare lossnade ribborna från ramen! Fem centimeter långa spikar stack ut och brädorna låg på golvet. De tittade lite lustigt på oss när vi kom inrullandes med den på Ikea för att byta. Mamma min är ett geni och hade sparat kvittot. (Tack Mamma!) Vi kom hem med en annan Ikea-säng modell lite större och lite dyrare.

Den är inte heller bra. Ett år senare har den tappat formen på vissa ställen. Så… när brädorna ramlar ur den vi har nu tänker jag inte byta den mot en säng, det får bli 100 paket FANTASTISK servett eller något sånt. Jag har sparat kvittot.

Men visst finns det ljuspunkter också! Resväskan från Samsonite, kängorna från Underground, klackskor från Bally. De har fått utstå mycket, men står pall. Kängornas sulor har blivit hårda nu, och en söm har spruckit lite, efter sex sju år av flitigt användande i alla väder, utan att ha blivit ompysslade en enda gång. Stackars satar.

Princip 1: Bättre begagnat än nytt om det finns

Punkt ett. Dags för förklaring och utsvävning.

Mormorskängor 1890-tal

Jag är ett stort fan av begagnat, inte minst för att… det är så jädrans billigt. Hälften av min garderob är nog begagnade kläder och skor. Jag borde räkna på det där någon gång, men det känns så. Underkläder och strumpor väger nog upp lite, där går gränsen för mig. ^__~

Hursomhelst, internet är begagnatletaren Evas bästa vän. Jag är inte den typen som gillar att gå i affärer. Möjligtvis obskyra småbutiker med antikviteter eller andra udda saker. Med en butiksägare som verkar bry sig mer om sakerna än om pengarna. Det tycker jag om. Men köpcentrum, packade klädbutiker och mellandagsrea, njae. Inte när man kan få det för halva priset och en tredjedel av ansträngningen på nätet. (Duh!)

Många av mina kläder kommer från internetforum/communitys som EGL, gothloli.se och Helgon. Helgon är bra för att hitta snorbilliga plagg som knappt är använda, de andra två… lite dyrare, lite vackrare.

Från eBay kommer mycket skor, och nästa alla BHar jag äger. (Det finns en anledning till det) Kängorna på bilden är från eBay, de skrev jag om i torsdags. Resten är nog mest arv från olika håll, mycket från Farmor. Hon hade bra smak och samma skostorlek som jag. <3

Det mesta vi har här hemma som är ”mitt” är ärvt/begagnat det med. Det är väl sängen, bokhyllan och datorn typ, som inte är det. Och då står nog de tre sakerna för 50% av det ”betalade” värdet på alltihop. Det är bra (och billigt!) att tycka om gamla saker och vara ensambarn, lite bortskämd får man vara.

Miljötöntens 10 principer

Jag är en riktig miljönisse. Inte på det viset att jag bara äter ekologisk veganmat och går omkring i kläder endast från Myrorna, men jag försöker ta in miljön som en aspekt i de flesta val jag gör. Och försöker få andra att göra det.

Björkar i Norrbotten ©Eva Dejmo

Jag har några principer:

  1. Bättre med begagnat än nytt om det finns.
  2. Bättre med något som kostar mer och håller i längden.
  3. Hellre lokalt odlad mat än ekologisk långt bortifrån.
  4. Grönsaker efter säsong, det är så mycket godare!
  5. Går något att ta vara på, ta vara på det.
  6. Att inte slänga kläder för snabbt i tvätten.
  7. Att inte använda mer än nödvändigt av tvål/diskmedel/tvättmedel etc.
  8. Helst inte halvfabrikat eller färdigrätter.
  9. Lappa, laga, gör om.
  10. Att åka kollektivt om det inte är långt.

Nu låter jag skithurtig. Det är jag inte. Jag följer inte några av de här principerna ens i närheten av slaviskt. Tänkte jag skulle ta upp punkterna lite längre fram, och gå in på min totala inkonsekvens. ^__~